Oväntat besök och doldisarna i trädgården

 Vi är snart halvvägs in i november och det blir allt mörkare på dagarna. Än har det inte varit någon frost att tala om, så i praktiken pågår trädgårdssäsongen än :-) jag har lite planer på att jobba i trädgårdslandet på landet så snart jag kommer åt. 

Härom helgen var det iallafall dis och dimma, det är speciellt när dimman ligger tät och det är fullmåne, nästan som att diset leder månljuset ner till marken och lyser upp. Dagen efter låg dimman kvar.

Dimmig dag i Högtorp

I våras märkte vi att vi inte var ensamna i trädgården på landet. En skogshare hade flyttat in och gjorde sina utflykter i trädgården. Den sprang runt tomten gjorde härliga glädjeskutt rätt upp i luften lite då och då. Ibland skrämde den livet ur mig när den lurade i höga gräset och jag råkade komma för nära, genom att dra i väg i hög fart. Jag sa hela tiden att den är så söt och att det inte gör något att den bor hos oss, så länge den låter bli trädgårdslandet och morötterna. Man kan ju tro att ett stängsel håller haren borta, så var det inte riktigt. Stängslet har sina håligheter och haren hittade dem. En morgon överraskade jag den i just trädgårdslandet. 

Den smakade lite på morötterna, men det tog till hösten innan den på riktigt kom i gång och smaskade i sig rödbetor och morötter. Lustigt nog rörde den inte salladen eller mangolden.

När hösten kom på allvar var det tillslut bara mangolden som stod kvar i trädgårdslandet. Jag hade glömt att stänga igen till trädgårdslandet en natt och nästa morgon var all mangold helt uppäten, det var rådjuren eller hjortarna som hade passat på. Så stängslet är helt klart effektivt mot rådjur, förutsatt att det hålls stängt. Harar tar sig igenom ändå. Bra att veta! Då har jag gjort min insats för detta året och matat de vilda djuren kan man tycka. 

Annars har vi mer rådjur här hemma i stan, ofta kommer det tre stycken på en gång och klampar runt i trädgården och letar efter godsaker i pallkragen. Jag har gett upp salladsodlingen och gått över till vitlök och kryddor. Uppskattades inte av besökande rådjur kan jag säga.

På landet har jag inte bara maffiga rosor som växer (nåväl de är inte så maffiga än), utan också en hel del ganska anspråkslösa växter som troget kommer igen varje år och som uppskattas stort av tex fjärilar och bin. 

Kardvädden växte på ett ställe när vi tog över, det är en tvååring som första året gör bladrosett och andra året blommar. Fjärilarna är tokiga i blommorna, ofta sitter det massor med fjärilar på varje blomma. Blomman i sig är inte så märkvärdig och själva växten är taggig som en tistel. Den frösår sig rejält och det enda man behöver göra är att ta bort bladrosetter om det blir för mycket av det goda.

Den trivs i torra lägen och med mycket sol, men även i god trädgårdsjord. 

Fjärilar älskar kardvädd

Kardvädd blommar i rosa

En annan växt som trivs bättre än bäst hos mig är kungsljus. Denna sort måste vara en jättekungsljus för den blir runt 2-3 meter hög. Den blommar i gult och även dessa blommor uppskattas av bin och fjärilar. Den är tvåårig och första året bildas lurviga grå/blå/gröna lena bladrosetter som är ganska rejäla i omfång. Året efter kommer blomställningen som är enorm. Den finns även i vitt och rosa, mina är gula. Även de behöver hållas efter lite, då de är duktiga på att fröså sig. Den verkar också trivas i princip överallt där det finns öppen jord.

Kungsljus, en riktig höjdare i rabatten

En annan växt som fanns i trädgården när vi tog över huset är läkemalvan. Det är till skillnad från ovan växter en perenn som kommer åter varje år. Den har inte frösått sig hos mig, men bildar frön varje år som man skulle kunna plocka och så. Den blommar ganska sent och har vitrosa blommor och lena grågröna blad. Sprider sig långsamt och man kan dela ruggen efter några år. Den blir ganska hög och hos mig hade den hamnat längst fram i rabatten, vilket inte var så lyckat. Jag delade den i höstas och placerade ut lite här och var i trädgården, förhoppningsvis trivs den. Tydligen kan man tillverka mashmallows av den, oklart hur, den har även används till olika typer av läkemedel förr i världen, därav namnet, läkemalva. Frisk, härdig och fin!

Läkemalvan blommar

En rugge läkemalva

Övriga perenner som det växer gott av i trädgården är prästkrage och malvor. Det finns olika slags malvor och dessa är traditionella myskmalvor i vitt och rosa. De är jättefina och har en förmåga att sprida sig med frö där de trivs. De trivs verkligen hos mig, så jag har grävt upp småplantor och flyttat runt till platser där jag vill ha lite mer ängskänsla. 

En annan perenn som inte skäms för sig är höstfloxen. Det fanns en rabatt med dem när vi tog över huset, i olika färger. Den som trivs bäst och sprider ut sig mest är den tvåfärgade, och den är ju finast, så det gör ingenting. Den blommar från juli och framåt, doftar härligt och är en fröjd för ögat. 

Höstfloxen i full prakt